Jag tycker att Halloween är ganska ointressant och bryr mig
inte om det hela särskilt mycket. (Desto viktigare att även sådana tankar hamnar i forskningen!) Det känns huvudsakligen som ett kommersiellt
jippo, men samtidigt kan jag ju se att folk kanske behöver mer fest och ljus
och lite mysig skrämselhicka i höstmörkret. Om man nu tycker att det är mysigt,
så...visst. Jag föredrar allt ett vackert Requiem med kör och orkester samt en
bön för de avlidna, framför spöken och häxor och spindelväv. Skrämselhicka
framkallar jag inte frivilligt. Och när jag småningom "ärver" alla
gravrätter i familjen blir det väl ännu mer betoning på minnesgudstjänster och
kransar den här helgen, antar jag.
Nej, jag firar inte och jag klär inte ut mig. Det blir
heller inte särskilt mycket av pumpadekorationer el likn - onödigt jobb när det
finns så många andra fina sätt att tända ljus på! Jag tänder väl ljus som en
vanlig höstkväll, sjunger eller lyssnar kanske som nämnts på ett Requiem och
firar sonens födelsedag. Men andra får gärna frossa i detta om de vill. Man ska
ta alla tillfällen i akt att fira lite extra! (Även om det onekligen är lite
oklart vad man då firar.)
Eftersom ett av mina barn alltså fyller år i månadsskiftet
okt/nov måste jag dock medge att jag vid
något eller några tillfällen ordnade födelsedagskalas med spöktema när han var
liten. Då hade vi lite grinande pumpor och spindelväv och spindlar som
dekoration, tillverkade (pysslade) spöken eller spindlar och letade i mörkret
med ficklampa och spökreflexer för att hitta godispåsarna. Vi sjöng kusliga sånger och jag bakade en
spökformad tårta.
När det kommer barn och ringer på dörren i mörkret och
tigger godis, så tycker jag att de åtminstone ska vara utklädda och liksom ha
ansträngt sig. Precis som på skärtorsdagen. Ska man ha något av folk får man
väl ge lite också, även om man ju inte direkt kan ge bort påskkort på
Halloween. Däremot kan man åtminstone ha ett lagom bus på lager! (Det har de
sällan, utan istället ser de väldigt förvånade ut när jag väljer
"bus". Om de nu ens kommer ihåg att ställa frågan. En del bara står
där och väntar.) Jag vänder på det och säger: - Ett bra bus? Då får ni godis!
Jag var också tydligt med detta när barnen var små (vare sig
det var vid vårhelgen eller hösthelgen ifråga), vilket kanske är en anledning
till att de inte ägnade sig åt sådana ringapådörren-propmenader så många
gånger. Det blev väl för jobbigt i jämförelse med utfallet... Stackars barn!?
(Texterna ovan är svar på uppmaningar som "Berätta om dina tankar/om hur du och andra firar/vad du tänker om bus eller godis, så texten hänger inte riktigt ihop som helhet. Jag ber om ursäkt för det, men tror att det ändå är läsbart.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar