Vi hade läst Små eldar överallt av Celste Ng. Det visade sig vara en lättläst, genomarbetad och tänkvärd debutroman med mängder av olika teman att fundera kring. Till synes lättviktig, kanske, men ändå som ett antikt ödesdrama: en tragedi av goda föresatser som man vet kommer att gå åt skogen.
Boken handlar om vad som sker i mötet mellan familjerna Richardsson och Warren i bostadsområdet Shaker Heigths, där de förstnämnda bor och hyr ut och de senare är hyresgäster som blir utsatta för välgörenhet. Elena Richardsson och hennes (i princip osynlige) man är välbärgade och välsedda och ar fyra barn: Trip, Lexie, Moody och Izzy. Konstfotografen Mia Warren äger vad hon går och står i och har en tonårig dotter, Pearl, som snart knyter olika typer av vänskapsband till dem alla.
På ytan verkar allt perfekt i detta egna universum, en gräddhylla med benhårda krav på normalitet. Men i mötet med oordning (eller kanske snarare en annan ordning) och fritänkande, så visar det sig rent symboliskt brinna små eldar överallt - precis som boken både börjar och slutar med att det gör det i verkligheten också.
Och läsaren får möjlighet att fundera över vad trygghet och rotfasthet betyder för en människas utveckling, vad kärlek kan göra med människor och relationer och vad det innebär att ta ansvar för sitt liv.
Himla trevligt, helt enkelt!
(Bara man inte läser de vansinnigt pretentiösa bokcirkelfrågorna som finns på slutet i Månpocket-varianten. De tar effektivt död på det mesta av lusten.)
