Gott nytt kyrkoår!

Nu är alla de klassiska sångerna sjungna - på en konsert med alla kyrkans körer igår och på högmässan idag. Och jag är klippt slut.

Imorgon ska jag försöka få vaccinera mig och sedan får vi väl se hur mycket jag orkar med mitt nya jobb och eventuellt mina studier före de stora konserterna nästa helg. (Poulenc och Rosenberg).

Men roligt är det! Fröjda di-i-ig, det är advent!

Allt på en gång

Jajamensan!

Nu ska jag läsa kursboken om fonetik, så att jag i helgen kan ägna mig åt att sjunga (och få upp adventsljusstakarna), så att jag på måndag kan gå och vaccinera mig, så att jag på tisdag förhoppningsvis kan börja jobba, så att jag på tisdag och fredag och lördag och söndag kan sjunga igen.

Nu kör vi!

Jag e så gla

Ha ha,
hurra!
De ringde på min födelseda
och sa:
Vi tror att du e bra,
så dig vill vi ha!

Jag har fått ett jobb ida!

(Fånigt och fritt direkt ur hjärtat.)

Längtansrymd

Läste följande i början av en födelsedagsbok:

"Vad hinner vi längta efter, har längtansrymden försvunnit? Den stod ju för en stor del av tillvarons glädje."

(Bodil Jönssons Tio år senare)

Trött, men lycklig

Idag tar jag det lugnt. Läser tidningen, löser korsord, plockar undan något litet, njuter av minnet av gårdagens trevliga kalas, tittar på alla fina blommor och saker, funderar lite kort på veckan som kommer, läser litegrann i böckerna vi fick, sover en skvätt, plockar undan något litet igen och tittar på ett avsnitt av Världens konflikter på SVT Play.

Precis vad jag behöver för att ladda batterierna inför nästa vecka och adventshelgen. (För även om det var himla kul igår, så har jag laddat länge och blev ganska trött.)

Stort TACK till alla trevliga vänner som förgyllde makens och mitt anspråkslösa 88-årskalas! Det var himla trevligt att det äntligen blev av med en bjudning - och tänk vad roligt det är att få presenter!

Synonymt?

I tidningen Skolvärlden finns det en debattsida, som ofta är både intressant och givande att läsa. Ibland går det dock lite väl fort för skribenterna, tror jag. i senaste numret (nr 18) skriver två lärare (?) som jobbar med något som heter Webbstjärnan om att skolan måste börja jobba med it - nu!

Jag har inget emot uppmaningen, mer än att jag irriterar mig på det synnerliga luddiga begreppet it som sällan konkretiseras. Men slutklämmen offrar allt vad rimlighet är på det klatschigas altare: "Allt är möjligt, användningsområdena är oändliga och it behöver inte vara tekniskt avancerat. It är snarare synonymt med pedagogik." (min kursivering)

Snacka om att blanda äpplen med päron - verktyg med teroretiskt baserad metod. Är en gaffel samma sak som matlagningsförmåga? En dator synonymt med ingenjörskonst? En spruta med medicinsk vetenskap? Knappast.

Man börjar undra vad som är mål och vad som är medel.

Löwenhjelm, var det

Inte så konstigt att jag inte hittade dikten. Den är ju skriven av Harriet Löwenhjelm! Jag ber härmed så hemskt mycket om ursäkt och citerar dikten i sin helhet nedan:

Är jag intill döden trött
Är jag intill döden trött,
ganska trött, mycket trött,
sjuk och trött och ledsen.
Lång var vägen, som jag nött,
ingen liten vän jag mött.
Jag är trött, ganska trött,
sjuk och trött och ledsen.

Säg, var hålls min lille vän,
rare vän, ende vän
i den vida världen?
Hjärtat har jag hårt i bänn.
Kommer, kommer du igen,
lille vän, rare vän
i den vida världen?

Kom och hjälp mig för Guds skull,
för min skull, för din skull,
du, som ensam kan det!
Världen är av sorger full,
allt som glimmar är ej gull.
För Guds skull, för min skull,
hjälp mig, du som kan det!