Om "Sommarljus"

Förra söndagen hade vi bokcirkel igen. Till dess hade vi läst romanen Sommarljus - och sen kom natten av islänningen Jon Kalmar Stefansson. Den senare hälften av titeln finns inte med på framsidan...

Vi var alla överens om att det är en speciell, annorlunda berättelse om livet. Den råkar utspela sig på Island och handlar om en del ganska udda personer, men det tycker jag egentligen är ganska oväsentligt. Den speglar ändå livet – ovissheten, kärleken, livslusten och livsledan. Och hur vi lever våra liv vare sig vi orkar och begriper eller inte.

Boken är fascinerande och samtidigt lågmäld. Den är avslappnat berättad, men samtidigt oerhört skickligt sammanvävd. Läsvärd, helt enkelt!

Varningstecken?

Hmm...

Det känns inte bra att så helt överge denna blogg. Jag har ju tyckt att det har varit trevligt att skriva här, men under hösten har Facebooks statusrad varit alldeles lagom lång för min uttrycksork.

Alltså verkar en av grundtankarna med denna blogg, att formulera tankar om livet med viss omsorg, delvis ha förfallit. Inte för att jag inte vill, utan för att jag helt enkelt inte orkar anstränga mig så.

Egentligen är det nog ett varningstecken.

Hmm... igen.

Hej där!

Jag lever. Jag har fortfarande någonslags influensaliknande sak i kroppen, nu inne på tredje veckan, som tar musten ur mig. Men jag jobbar på med kontrollrättning av nationella prov, nya studier, familjeutflykter i snön och annat så gott det går.

Utvärdera och formulera mig kring denna blogg får jag dock göra en annan gång. Nu har jag iallafall haft den i två år.

Det nya året

God fortsättning på det nya året!

Jag ska måla färdigt källartaket, korrekturläsa samt skicka in tentan, sätta igång jobbet efter helgerna, börja en ny kurs samt fundera lite på den här bloggen.

Sedan återkommer jag.

Bildbläddring

Har suttit och bläddrat i fotoalbum de senaste dagarna. Det gör iallafall jag alldeles för sällan! Tänk så mycket trevligt arbete jag har lagt ned på dem - och vilka fina bilder det finns här och där. Inte heller denna gång var det bara för att det skulle vara kul, förstås, utan för att det skulle förenas med nyttan.

Barnens album är inte särskilt uppdaterade, ser ni. Närmare bestämt sträcker de sig båda till den dag respektive fyllde ett år, vilket är ett bra tag sen nu. Så då tänkte jag fylla på lite där, komplettera insticks-albumen med de bilder som jag tidigare nallat till andra ändamål samt fixa nyårshälsningen till adoptionslandet. Allt i ett när man ändå håller på och gräver liksom. Framförallt de två tidigare anledningarna tvingar mig ju till en djupdykning bland gamla negativ så småningom, men det får nog bli nästa år.

Så gott slut!

Mellandagar

God fortsättning på er, alla eventuella läsare där ute!

Själv njuter jag av dessa mellandagar, som ger tid och avslappnade möjligheter till lite av varje som kanske inte hinns med när det inte finns så mycket mellanrum i livet.

Just nu är tanken att det mesta av kraften ska läggas på källarrenoveringen. Vi har varit duktiga hittills, och/men inte överansträngt oss. Det är väl föralldel inte heller meningen, men vi vill hinna komma igång ordentligt. (Så där så att jobbet liksom fortsätter av bara farten när terminen kommer igång igen, då när det blivit självklart att gå ner i källaren och jobba k´lite varje dag.)

Vad jag gör av mellanrummen? Jag penselmålar källartaket, just nu på andra varvet av tre. Jag läser lite här och löser lite korsord där. Jag bläddrar igenom gamla album för att bestämma och småningom beställa alla de där fotona jag borde ha klistrat in i barnens album de senaste elva resp. tretton åren. Jag funderar på en nyårshälsning till Korea. Jag bakar ibland. Planerar lite ibland. Fikar med min man och ibland med mina barn.

Kort sagt har jag det riktigt skönt!

Juletid - julefrid

Nu är det snart jul igen. Imorgon och några dagar till, för att vara exakt.

Och i år har jag rimmat på julklapparna!

Goda helger!