I helgen var jag på körläger. Nu för tiden orkar jag delta nästan fullt ut och det är jag så glad för! (Att den här veckan blir ganska trög och påfrestande står jag gärna ut med, för sakens skull.) Vi övade bland annat Rosenberg och Poulenc, som vi ska sjunga i vinter ihop med en del andra körer - och en jätteorkester. Kul!
Och idag är det tisdag, körövningskväll. Det brukar vara särskilt givande så här direkt efter körlägret, då man fortfarande nästan är uppsjungen och dessutom får befästa något av vad vi lärt oss under helgen. Härligt!
Jag måste få passa på att dela med mig av en sjungande dikt av Kajenn. Läs den högt och njut av ljudkombinationerna!
Uppmuntringssång i september
Går du mot hösten
sjungande
blir gången mera
gungande
och sången mera
klingande,
bevingande och lätt.
Det krävs något
betvingande
och lagom
tröstebringande
när mörkret blir
betungande
och alldeles för tätt.
Att sjunga
är ett sätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar