Boken med den fantastiska titeln är skriven av Muriel Barbery och var den vi läste till förra bokcirkeln. (Vi ska diskutera nästa bok på söndag, så jag ligger lite efter. Men det visste ju både jag och läsaren.)
En mycket trevlig läsupplevelse! Handlar om en portvaktsänka samt om människorna som bor i huset hon vaktar, med omväxlande hennes tankar och en tolvårig flickas. (Även om den senare liksom aldrig blir till kött och blod, tycker jag.) Tänkvärt om vilka roller vi spelar i livet och vilka fördomar vi har om varandra, utan att bli sliskigt.
Vad gäller slutet kan jag inte bestämma mig för om det var det enda raka, för att förhindra sliskighet bland annat, eller om det var fegt av författaren. Värt att tänka på.
För övrigt var det länge sedan jag skrattade högt när jag läste en bok, om än bara på ett ställe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar