Eftersom Combüchen var så tröttsam, flydde jag alltså till andra böcker under läsningens gång. Som ett andningshål, liksom. Huvudsakligen läste jag (om) några av de gamla deckare som står i bokhyllan, som jag brukar när jag behöver vila mig. Den här gången blev det:
Ellis Peters: The Devil´s novice
- småtrevlig och småruskig historia om mord och brutna lojaliteter som Broder Cadfael i benediktinerklostret i Shrewsbury klurigt och människoälskande hanterar med abbotens och sheriffens goda minne.
Maria Lang: Ofärd i huset bor
- märkligt tilltalande berättelse om en otrevlig ihjälgasning som Christer Wijk lyckas lösa, även om han blir allvarligt förälskad i Camilla Martin på kuppen.
Dorothy Sayers: Mördande reklam samt Pinsamt intermezzo på Bellonaklubben
- underbara böcker om lord Peter Wimsey´s bravader innan Harriet Vane kom in i bilden.
P D James: Slut hennes ögon
- kanske inte den bästa, men däremot den första (och övertygande) mordberättelse då läsaren får möta kriminalkommisarie Adam Dalgliesh.
Dorothy Gillman: Mrs Pollifax tur och retur Kina
- den oslagbara tanten Mrs Pollifax på uppdrag av CIA och i kamp mot ryssarna i en värld med järnridåer.
------
Dessutom tog jag fatt i två pocketböcker som har stått olästa ett bra tag i hyllan:
Lena Andersson: Var det bra så?
- en gräsligt tråkig bok som tydligen skulle ha "en träffsäker drastisk humor som främsta vapen". Men min uppfattning kanske beror på att jag delvis är uppvuxen i en förort. Följaktligen är jag redan helt på det klara med att det inte är invandrarna som är problemet, utan "den underliggande sociala och ekonomiska misären".
Helwena von Zweigbergk: Sånt man bara säger
- Helt okej bok som inte gör särskilt mycket väsen av sig. Milt och försiktigt hoppingivande slut, även om krocken mellan medelålders moster som vill tänka över sitt liv och fjortonårig problemkille skramlar desto mer.
----------
Och så en Berglin-samling, förstås: Män är från Marstrand, kvinnor från Ven
(Hur länge höll jag på egentligen? Om jag räknar efter kan det inte ha varit mycket mer än två och en halv vecka. Ha! Det börjar ju likna läsorgierna jag ägnade mig åt i 9-12 årsåldern! ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar