Om "Sommarljus"

Förra söndagen hade vi bokcirkel igen. Till dess hade vi läst romanen Sommarljus - och sen kom natten av islänningen Jon Kalmar Stefansson. Den senare hälften av titeln finns inte med på framsidan...

Vi var alla överens om att det är en speciell, annorlunda berättelse om livet. Den råkar utspela sig på Island och handlar om en del ganska udda personer, men det tycker jag egentligen är ganska oväsentligt. Den speglar ändå livet – ovissheten, kärleken, livslusten och livsledan. Och hur vi lever våra liv vare sig vi orkar och begriper eller inte.

Boken är fascinerande och samtidigt lågmäld. Den är avslappnat berättad, men samtidigt oerhört skickligt sammanvävd. Läsvärd, helt enkelt!

Varningstecken?

Hmm...

Det känns inte bra att så helt överge denna blogg. Jag har ju tyckt att det har varit trevligt att skriva här, men under hösten har Facebooks statusrad varit alldeles lagom lång för min uttrycksork.

Alltså verkar en av grundtankarna med denna blogg, att formulera tankar om livet med viss omsorg, delvis ha förfallit. Inte för att jag inte vill, utan för att jag helt enkelt inte orkar anstränga mig så.

Egentligen är det nog ett varningstecken.

Hmm... igen.