Om sommarens böcker

 Jag brukar varje år skriva minst ett inlägg om sommarens läsning, men det har visst inte blivit av i år. Kanske för att jag var rätt trött. Kanske för att jag inte har läst ut särskilt många skönlitterära böcker som jag inte skrivit om tidigare.

 Låt mig ändå kort sammanfatta läsningen i juni, juli och augusti.

OMLÄSTA BÖCKER

Harry Potter-serien (sju böcker, på svenska i år)

Jag vidhåller att trean är bäst och att femman är en intressant studie i hur ett odemokratiskt samhälle fungerar.

Marianne Fredriksson romaner (åtta eller nio av dem, tror jag)

Anna, Hanna och Johanna ger till exempel läsaren en fantastisk historisk resa i Sveriges historia från land till stad genom drygt tre generationer kvinnoliv.

Favoritdeckare (några stycken av varje favorit)

Agatha Christie, Dorothy Sayers, Maria Lang, Ellis Peters, P D James, Jan Mårtensson, Dorothy Gilman mfl.

 

UTLÄSTA BÖCKER

Mig äger ingen av Åsa Linderborg

Rätt intressant att läsa om den tid och det Sverige också jag växte upp i, även om min arbetarbakgrund är ännu en generation bort.

Slutet på historien av Jan Guillou

Sista boken av tio om nittonhundratalet. En storslagen svit som jag är mycket glad över att ha läst, men de fyra sista böckerna har onekligen varit ganska lika varann. Och i de två senaste finns det, som jag ser det, flera skrivtabbar. Det förvånar mig, för Guillou är oerhört skrivhantverkskunnig.

Flyga utan vingar av Bernt Eklundh och Gunnel Enby

En brevväxling om att vara handikappad i vårt samhälle, som lider av svår kroppsskadeångest. Ganska mycket igenkänning, fast jag varken är amputerad eller är polioskadad.

Övriga namn från ett nordiskt språksymposium på 1990-talet

En bok med samlade artiklar/föredrag om namn på saker (förutom ortnamn och personnamn), föranledd av att vi köpte robotgräsklippare och jag började fundera över hur vi namnger sådana saker – och varför.

Jag kan ha fel av av Björn Natthiko Lindeblad

Enkla sanningar (fr a bokens titel samt devisen ’Tro inte på vad du tänker’) från ett långt liv som buddhistmunk, men tyvärr på ett torftigt och själlöst språk. Tröttsamt, även om jag håller med om deviserna.

Andlig läsning

har jag tagit mig igenom en bit i taget hos Mariadöttrarna de senaste åren. Nu när jag inte kunde få komma dit lånade jag boken på biblioteket och till slut läst ut den. Mycket intressant med texter ur de fem stora andliga traditionerna. Ibland svårläst, men alltid med nerv!

 

HALVLÄSTA BÖCKER

som jag försökt läsa vidare i gång på gång, men det är bara träigt och trist:

Hämnden är ljuv AB av Jonas Jonasson

Där kräftorna sjunger av Delila Owens

Sanning att säga har jag nog ett dussintal påbörjade böcker här hemma, men de flesta (andra) tänkte jag nog ändå återkomma till, så dem radar jag inte upp här.

En söt historia

Augusti månads bokcirkelbok heter En halv värld bort av Mike Gayle. Romanen var lite trög i början – mest för att allt kändes fruktansvärt klichéartat – men innehåller en söt historia som jag sedan snabbt läste ut. Huvudpersonerna är två halvsyskon, Kerry och Noah/Jason, som efter att ha omhändertagits av sociala myndigheter vid 10 respektive 2 års ålder växer upp i skilda världar. Om än i London båda två.

Hon, Kerry, placeras på barnhem och blir, efter en vild ungdom, ensamstående mamma till en nu tioårig son. Hon har städning som yrke och tänker på sin lillebror ständigt, en lillebror som hon som barn fungerade som mamma till/för. Han, Noah, adopteras tidigt av en rik och kärleksfull akademiker(!)familj och blir småningom brottsmålsadvokat med fru och nu tolvårig dotter. Han har stängt alla dörrar till sitt känsloliv och vill inte fråga, inte veta, inte ta några känslomässiga risker. När hon får cancer letar hon till sist upp honom, den enda släkt hon har, samtidigt som hans fru just börjar misströsta om att det går att leva med denna isbit till man.

Författaren har ett fint och välflytande språk, vet precis hur han ska skriva för att beröra och får en ganska avancerad uppbyggnad av innehållet att fungera väl. Huvudpersonerna berättar i vartannat kapitel, ibland om samma händelse ur olika perspektiv och ibland historiens fortsättning eller bakgrund. Allt interfolieras av de brev som Kerry skrivit till Jason genom åren och som väntar på honom på adoptionsbyrån.

Några gånger undrade jag vad översättaren sysslade med, men som tur var blev inte prepositionsfelen så förfärligt många. Däremot tycker jag att det är mer än tveksamt att i en bok på svenska rakt av översätta en konversation så här:

- Är dina föräldrar också advokater?
- Nej, de är akademiker faktiskt. (s. 89)

Jaha? Det blir ju ”goddag yxskaft” i ett svenskt bildningssammanhang, där alla som läst på universitet eller högskola räknas som akademiker. Är det ordet ”humanister” översättaren inte kan?

Det blir lite rörigt, när alla problem man kan tänka sig uppstår i relationer ska behandlas samtidigt, men naturligtvis reder det hela upp sig. Tack och lov får dock inte allt ett lyckligt slut, vilket gör boken något mer trovärdig. Ja, det är välgjort och berörande, men vi verkade ganska överens om att det slås på VÄLDIGT stora känslomässiga trummor hela tiden. När den stora (största) hemligheten äntligen avslöjas så blir det dock ett kylande antiklimax. Den behövs inte. Den förklarar inte mer av Jason än vad grundhistorien gör, tycker jag.

Kanske är det därför jag kallar boken ”söt” och inte ”bra”?