tisdag 26 februari 2008

Nu har jag sjungit ut!

Tisdagskvällarna är mina körkvällar. De är befriande och avslappnande och kräver samtidigt all min koncentration. Och var jag trött och glåmig innan, så är jag ännu tröttare efteråt - men samtidigt pigg och alert så att det inte går att sova på ett bra tag.

Faktum är att jag har sjungit i kör mer eller mindre hela livet. Att i två och en halv timme, tillsammans med tjugotalet andra samt en kunnig ledare, hårt arbeta på att få våra enskilda röster att fungera tillsammans... Det är en spännande utmaning som lyfter oss ur vardagslunken. Det är det gemensamma resultatet som räknas, men samtidigt är varje enskild insats viktig för helheten. (Och de gånger någon eller några av oss tappar koncentrationen märks det direkt!) Att jag gillar Mozart och Bach och annan musik gör ju inte saken sämre.

Ibland är jag direkt lycklig när jag väl kommer hem - oftast iallafall nöjd med livet. Kanske måste det upplevas för att man ska förstå, så testa gärna själv vid tillfälle i en kör nära dig! (Sverige är ju nedlusat av körer, så det borde inte vara något problem att hitta en för dig!)

måndag 25 februari 2008

Sol och vår

Det är väl bara att inse att det inte blir någon vinter. Nu är det helt enkelt VÅR! (Kroppen hade lite svårt att hänga med redan i höstas. Den trodde inte på att det hade varit sommar, eftersom den helt enkelt inte varit med om tillräckligt många ljumma kvällar för det. Och nu vågar den inte tro på sol och vår, eftersom det aldrig varit riktigt kallt.)

För att börja fatta detta har jag faktiskt putsat fönstren, ja iallafall köksfönstren. Och nu tänker jag börja njuta av varenda solglimt!

lördag 23 februari 2008

Utvärdering

För att fira mitt tionde inlägg i bloggen, tänker jag göra en utvärdering. Jag måste dock redan från början bekänna att även om det finns någon slags systematik och tanke i denna utvärdering, så är inte kriterierna jag använder mig av särskilt uttalade eller objektiva. Jag jämför helt enkelt med vad jag för egen del anser om läsbarhet, trevlighet och personlighet. Och avslutar med någon slags omdöme, precis som man ska. (Läs t.ex. Ove Karlssons Utvärdering - mer än en metod (Svenska kommunförbundet 1999).)

Namnet
FORMULERAT hette från början Formulerade funderingar, men den adressen blev så fasligt lång att ingen orkar skriva in den. Och jag tycker att det är bra om bloggen heter samma sak som adressen. Dessutom tycker jag att det är precis vad bloggen handlar om - saker jag har formulerat för mig själv och eventuella läsare. Jag saknar däremot en underrubrik, men eftersom jag inte riktigt vet vad jag kommer att skriva om är det svårt att hitta på en redan. Bedömning: OK

Layout
Vilsamt grön och grå med lite glada röda och blå textrubriker som piggar upp. Lite mesig och lite fyrkantig, men det duger bra så länge. Behöver dock en bild eller två för att det ska bli lite mer personligt. (Det får jag fixa en dag när det inte är sportlov, dvs när datorn med alla bilderna och scannern eventuellt är ledig!) Bedömning: OK

Etiketter
Det här med etiketter fungerar inte alls, men det är ju å andra sidan lite svårt att ordna något som inte riktigt finns än. Etiketten Förtretligheter och glädjeämnen är ju dessutom så vid att den kunde stå på vad som helst och alltihop. (...) Vänta nu... Vad var det jag just sa? Här har jag kanske min underrubrik? Bedömning: Uselt, men bör inte åtgärdas än.

Övrigt
- Lagom mycket på personbeskrivningen, tycker jag. Men någon slags bild skulle som sagt var inte skada.
- Besöksräknaren är kass (alternativt en glädjemätare) eftersom den räknar upp ett antal besökare även när jag håller på och redigerar sidan. Jag får prova någon annan gratisvariant vid tillfälle.
- Häromdagen hittade jag tidinställningen, vilket gjorde att jag kunde ändra till verklig tid (för mig). Det känns bra, eftersom jag aldrig gjort några inlägg mitt i natten.
- Läser just nu och en ny lista med länktips (som inte kan räknas som lista än) känns ganska lagom som bredvidläsning just nu.
Bedömning: OK

Samlat omdöme: Det här är värt att fortsätta jobba på - och är redan nu "good enough". Och så är det rätt kul att skriva också! (Har eventuella läsare några kommentarer mottages de gärna!)

torsdag 21 februari 2008

Rättelse

Aj, aj. Jag hade lite för bråttom igår. De djupa raderna av Tage Danielsson står inte att läsa i den källa jag angav (även om också den boken är mycket läsvärd), utan i hans Tankar från roten (1974). Jag har den i en samlingsutgåva i pocketformat som heter Samlade tankar från roten. Raderna om Immanuel Kantliga tankar återfinns som slutkläm i dikten "Lätta uppmjukningstankar", som börjar med de berömda orden:

Att tänka fritt är stort.
Att tänka om är större.

Och härmed ber jag mina läsare om ursäkt för vilseledandet.

onsdag 20 februari 2008

Genomtänkt?

Ett samlat och någorlunda genomtänkt inlägg är vad jag vill publicera på den här bloggen idag. Tyvärr står det mest still i huvudet.

Jag skulle kunna skriva om att jag har promenerat och cyklat och simmat bort min träningsvärk, men det är ju egentligen ganska ointressant. Jag skulle kunna utveckla det självklara faktum att ett skollov innebär att man ständigt står i köket och lagar mat eller plockar disk antingen i eller ur diskmaskinen, men det är ju inte precis någon nyhet för världen. (Men igår bakade jag faktiskt både bullar och chokladkakor, vilket kan vara värt att notera!) Slutligen skulle jag kunna säga något om vad jag tänker om Arn-filmen (en sevärd men inte överväldigande film baserad på böckerna, definitivt ingen filmatisering av dem) eller TV-serien om klass 9A (försiktigt optimistiskt - inte så flåshurtigt och konfliktsökande som jag befarade om än vådligt långsamt), men jag orkar faktiskt inte.

Istället blir det ett tänkvärt ord av Tage Danielsson (ur Samlade dikter 1967-1967), som jag skrev på idéhistorieblocket under mitt första år som universitetsstuderande:

Immanuel Kantliga tankar
och andra ofantliga tankar
får inte rum i huvet
du vet.

Hmm... Det är kanske jag som är överambitiös...

måndag 18 februari 2008

Bommar och fullträffar

Ojdå, vilken miss att inte ha skrivit på nästan två veckor!
Jag är väl som svenska skidskyttelandslaget: Hade höga mål, började loppet bra men bommade lite för mycket på vägen. Skillnaden är väl (bland mycket annat, förstås) att jag inte har gjort hela nationen besviken. Å andra sidan är ju en enda besviken läsare illa nog...

Nu är jag frisk från elaka förkylningar, men istället öm och blåslagen. Det senare är dock fullkomligt självförvållat. Igår tillbringade familjen en heldag på Boda Borg (som finns på flera ställen i Sverige) och hade kort sagt jätteroligt! Timmarna flög fram medan vi klättrade, klurade, ålade, balanserade, kastade bollar, siktade och prövade olika lösningar tillsammans. Och alla hade roligt hela tiden, med bara korta svackor som de andra peppade bort så gott de kunde. Och vi klarade saker som vi inte riktigt hade trott oss om från början. Fantastisk fullträff och definitivt värt att rekommendera andra familjer, kompisgäng och klassresor!

Även om dagens träningsvärk tydligt visar på ytterligare skillnader mellan mig och skidskyttarna, unnade jag mig faktiskt att inhandla en t-tröja med texten snabb, smart och smidig. Because I'm worth it, som de säger.

torsdag 7 februari 2008

Modern tid?

Genomförkyld och allmänt luddig i hela huvudet satt jag och slötittade på nyheterna. Det är tydligen kris (igen) i den ekonomiska världen, även om den eventuellt inte har nått Sverige än. Plötsligt lystrade jag dock till - och tappade hakan. Ungefär så här lät det om den unge finansman som journalisten bad om en analys/kommentar (För säkerhets skull frågade jag maken om jag verkligen hade uppfattat det rätt):

- Ja, det här är en allvarlig kris för bankerna - kanske den värsta i modern tid...
Här hann jag skänka en tanke till börskraschen 1929 och depressionen under mellankrigstiden, innan han fortsatte:
- Vi får nog gå tillbaka till 70-talet för att...

Men hallå och stopp! Han kan ju inte ha menat något annat än nittonhundrasjuttiotalet?!! Nog för att jag visste att jag inte är särskilt duktig på eller intresserad av den där världen som är befolkad av finansmäklare och börsanalytiker, men jag visste inte att de också har en annan tideräkning. Den moderna tiden måste väl åtminstone ha börjat efter andra världskriget, även om slutet av 1800-talet nog på många sätt är ett tänkvärt alternativ i Sverige.

Men det är kanske jag som, med lite historia i bagaget, är en antikvitet. Redan vid fyrtio.

måndag 4 februari 2008

Våren på köksbordet

Lite trist, lite tungt, lite jobbigt i största allmänhet? Jovars. Idag har jag torkat bajs - och det var länge sedan. Och det var inte precis så jag hade tänkt förbereda mig inför kvällens möte...
En vas med tulpaner att titta på och le över vänder min dag. Den här veckan är de gula med röda strimmor och har sannolikt ett mycket vackert namn. Underbart!

lördag 2 februari 2008

Väntan

Väntan. Det är ett ord som för mig är positivt laddat och gärna associeras med längtan och hopp och att bida sin tid. Att vänta barn eller barnbesked (det är vad man får när man adopterar). Att längta till sommaren eller till jul eller till sin födelsedag. Att växa och mogna. Fast det är klart, riktigt lika positivt är det kanske inte att vänta på läkarbesked eller på sin tur. Och jag som trodde att jag lärt mig detta under mina sjuk-år, upptäcker att jag fortfarande ibland går rakt in i fällan "den passiviserande väntan". Som senaste tiden: Jag har blivit mer och mer rastlös och irriterad och fått allt svårare att koncentrera mig på något vettigt. Det finns massor med saker att ta tag i, men jag orkar inte bestämma var jag ska börja. Varför det då? Jo, gräver jag lite så är det nog för att jag ju kan få ett jobb när som helst och måste vara beredd. Inte insyltad i en massa halvfärdiga projekt.

Stopp! Det går inte att leva så! Jag kan inte sluta leva ett meningsfullt liv bara för att jag väntar på att jag ska bli frisk eller antagen eller få ett jobb. Bara för att jag inte kan planera någonting, egentligen. Livet är NU och det är i varje enskilt ögonblick det ska levas! Det medges att det inte alltid så lätt. Jag kommer som sagt på mig med att gå i fällan emellanåt. Men då får man streta emot och bestämma sig för något. Önska mig lycka till!

P.S. Det är klart jag vill ha ett jobb och jag anstränger mig rätt mycket för att hitta ett också. Och får jag ett så är det jättekul och projekten får väl vila eller gå på sparlåga så länge. Ett av dem heter Liten Nätkurs på Distans vid Uppsala Universitet. Ska bli jättekul! D.S.