Oh, vad jag tycker om när folk gör nya ord! Och när de finns med i titeln på en bok - Sirila gentelmän sökes av Karin Brunk Holmqvist - är det naturligtvis ännu roligare. Vad kan "sirila" tänkas betyda? Virila? Servila? Senila? De äldre damerna i boken skriver ordet i en kontaktannons, men författaren har ju hittat på det, så det blir en extra dimension till det hela.
Vi läste alltså boken till bokcirkeln i söndags. (Den gick för övrigt av stapeln i vårt nya mysiga vardagsrum i källaren - och de tre röda sofforna gick åt!) Vi var helt överens om att det egentligen inte fanns så mycket att säga om själva boken, mer än att författaren är duktig på att beskriva ting och miljöer. Berättelsen är ganska rolig och underhållande, ibland lite underfundig, men också relativt menlös med enkla lösningar och platta karaktärer. Å andra sidan är väl författarens avsikt heller inte annan än att roa... Jag kommer att läsa fler titlar när jag behöver vila och bli lite underhållen.
Eftersom boken handlar om två damer i 80-årsåldern kom vi dock att diskutera skildringar av gamla människor. Är det brist på dem? Eller finns de även om vi inte kunde komma på några? (Ibland tänker man ju faktiskt inte på hur gammal en karaktär är för att man koncentrerar sig mer på själva människan, liksom.) Hos Astrid Lindgren och andra barnboksförfattare finns ofta en äldre människa som barnen kan vända sig till när föräldragenerationen är osynlig - som Farfar i Bullerbyn eller Tant Berg på Bråkmakargatan. Men för övrigt?
I Henning Mankells Italienska skor står det på s. 119: "Dom finns överallt men ingen ser dom eftersom dom är gamla. Vi lever i en tid när gamla människor ska vara genomskinliga som glas. Vi ska helst inte märka dom. Också du kommer att bli allt mer genomskinlig. Min mor har redan blivit det."
Skrivs det några böcker om gamla människor i dagens ungdomsfixerade samhälle? Eller kommer de först nu när 40-talisterna blir gamla?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar