Struktur

Jag har denna vecka börjat en ny kurs: Svenskans struktur i ett andraspråksperspektiv. (Kanske skrev jag det nyss? Ja, då får läsaren ursäkta. Repetition brukar dock inte skada!) Jag började med att läsa lite i böckerna och känner att grammatikminnet är lite hyfsat uppfräschat, tack vare det och tack vare att de tidigare kurserna onekligen berört saken ibland.

På Fronter, den lärplattform som används för kommunikation och distribution, har jag dock sett att en del av mina kurskamrater fått något av Stora Skälvan. Alla verkade de ha börjat med föreläsning nr 1, efter att inte ha läst någon grammatik på ganska länge. Den började jag titta på igår och måste säga: Jag skulle nog också ha fått panik!

Det blir plötsligt så väldigt tydligt hur viktigt det är med struktur i en text, oberoende av om den är muntlig eller skriftlig. Särskilt viktigt blir det med tydligheten när man håller en föreläsning för en kamera och inte kan få någon direkt respons av åhörarna. (Märk väl: Jag säger inte att det är en lätt situation. Jag klagar inte på kroppsspråket eller svårigheter med att titta rakt in i kameran. Jag klagar på upplägget.)

Struktur var ordet, sa Bull.
Efter att ha tagit del av tre knappa halvtimmesbitar satte jag mig ner och funderade på vad som egentligen sagts - och varför. Jag tror att jag har genomskådat båda delar nu, men tänk så mycket enklare det hade varit om lyssnaren redan inledningsvis fått dessa ledtrådar till hur alltihop skulle förstås och uppfattas.

Det behövs ju bara en mening eller två. Ska det vara så svårt?

Det var inte igår

Nu har jag städat ugnen/ugnarna. Det var inte igår. (Jo, det var det... Igår kväll, faktiskt. Men det var naturligtvis inte så jag menade.)

Så idag kan jag baka utan att det luktar bränt. Härligt!

Tänk vad ett rakblad och lämpligt dundermedel kan göra.

Knep och knåp

Jag har idag haft väldigt roligt med en liten bok som heter Språktypologi och språksläktskap av Lars-Gunnar Andersson. (Måste inhandlas. De flesta böcker till studierna lånar jag på biblioteket om och om igen, men den här vill jag ha!).

Förutom att det var intressant att läsa om olika språk och hur de kan klassificeras på olika sätt - och fått riktigt intressanta idéer till vettiga grammatiklektioner för svenska elever - så kunde jag inte låta bli att göra alla övningarna som fanns längst bak i boken. (Seminarieuppgifterna tar jag en annan dag.)

Så nu har jag lyckats klura ut en massa saker (om böjning och ordningsföljd och uttal) om språk som jag inte behärskar ett dugg, som t.ex. swahili, japanska, polska och esperanto. Kul!

Se´n sist

Har hållit höstens första, lena kastanj i min hand.

Har städat ett av alla hörn i huset, ett sådant där som inte hör till de högprioriterade.

Har fixat kalas för att äldste sonen fyller fjorton.

Känns bra!

(Subjektet, det är jag det. Och i de två senare fallen även min man.)

Hoppsan

Tänk så det kan gå.
Björklund säger: - Fler prov och betyg i lägre åldrar. Det är jättebra och blir mindre flum.
Stor undersökning i England säger: - Hoppsan, det var visst inte så där jättebra!

Läs exempelvis artikeln i SvD.

Sverige ligger som vanligt i startgroparna och börjar göra saker när andra länder lämnar dem för något bättre. Den krassa frågan blir: Varför är det aldrig någon som lyssnar till lärarna innan det blir fel?

Nöjd och glad

Igår skrev jag ihop ett sammanhängande svar även på de sista frågorna i min hemtenta om Tvåspråkighet. Jag känner mig väldigt nöjd med det och har tagit det lugnt idag. (Eller rättare: tagit mig tid till hemmet med dammsugning etc).

Samt belönat mig med att umgås med min man och med att klia grisarna bakom öronen på mitt digitala fritidsjordbruk. (Båda delar ger en massa goa hjärtekänslor.)

Imorgon ska jag se vad jag egentligen skrev och om det är svar på frågorna. Samt putsa till det så att det blir ännu något lite bätttre - men bara lagom. Good enough räcker!

Kuligare med konsumtion?

Tänk...
...att det är så mycket lättare och roligare att komma igång med gympan när man har tjusiga nyköpta träningkläder.