Jag har denna vecka börjat en ny kurs: Svenskans struktur i ett andraspråksperspektiv. (Kanske skrev jag det nyss? Ja, då får läsaren ursäkta. Repetition brukar dock inte skada!) Jag började med att läsa lite i böckerna och känner att grammatikminnet är lite hyfsat uppfräschat, tack vare det och tack vare att de tidigare kurserna onekligen berört saken ibland.
På Fronter, den lärplattform som används för kommunikation och distribution, har jag dock sett att en del av mina kurskamrater fått något av Stora Skälvan. Alla verkade de ha börjat med föreläsning nr 1, efter att inte ha läst någon grammatik på ganska länge. Den började jag titta på igår och måste säga: Jag skulle nog också ha fått panik!
Det blir plötsligt så väldigt tydligt hur viktigt det är med struktur i en text, oberoende av om den är muntlig eller skriftlig. Särskilt viktigt blir det med tydligheten när man håller en föreläsning för en kamera och inte kan få någon direkt respons av åhörarna. (Märk väl: Jag säger inte att det är en lätt situation. Jag klagar inte på kroppsspråket eller svårigheter med att titta rakt in i kameran. Jag klagar på upplägget.)
Struktur var ordet, sa Bull.
Efter att ha tagit del av tre knappa halvtimmesbitar satte jag mig ner och funderade på vad som egentligen sagts - och varför. Jag tror att jag har genomskådat båda delar nu, men tänk så mycket enklare det hade varit om lyssnaren redan inledningsvis fått dessa ledtrådar till hur alltihop skulle förstås och uppfattas.
Det behövs ju bara en mening eller två. Ska det vara så svårt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar