Har suttit och bläddrat i fotoalbum de senaste dagarna. Det gör iallafall jag alldeles för sällan! Tänk så mycket trevligt arbete jag har lagt ned på dem - och vilka fina bilder det finns här och där. Inte heller denna gång var det bara för att det skulle vara kul, förstås, utan för att det skulle förenas med nyttan.
Barnens album är inte särskilt uppdaterade, ser ni. Närmare bestämt sträcker de sig båda till den dag respektive fyllde ett år, vilket är ett bra tag sen nu. Så då tänkte jag fylla på lite där, komplettera insticks-albumen med de bilder som jag tidigare nallat till andra ändamål samt fixa nyårshälsningen till adoptionslandet. Allt i ett när man ändå håller på och gräver liksom. Framförallt de två tidigare anledningarna tvingar mig ju till en djupdykning bland gamla negativ så småningom, men det får nog bli nästa år.
Så gott slut!
onsdag 30 december 2009
söndag 27 december 2009
Mellandagar
God fortsättning på er, alla eventuella läsare där ute!
Själv njuter jag av dessa mellandagar, som ger tid och avslappnade möjligheter till lite av varje som kanske inte hinns med när det inte finns så mycket mellanrum i livet.
Just nu är tanken att det mesta av kraften ska läggas på källarrenoveringen. Vi har varit duktiga hittills, och/men inte överansträngt oss. Det är väl föralldel inte heller meningen, men vi vill hinna komma igång ordentligt. (Så där så att jobbet liksom fortsätter av bara farten när terminen kommer igång igen, då när det blivit självklart att gå ner i källaren och jobba k´lite varje dag.)
Vad jag gör av mellanrummen? Jag penselmålar källartaket, just nu på andra varvet av tre. Jag läser lite här och löser lite korsord där. Jag bläddrar igenom gamla album för att bestämma och småningom beställa alla de där fotona jag borde ha klistrat in i barnens album de senaste elva resp. tretton åren. Jag funderar på en nyårshälsning till Korea. Jag bakar ibland. Planerar lite ibland. Fikar med min man och ibland med mina barn.
Kort sagt har jag det riktigt skönt!
Själv njuter jag av dessa mellandagar, som ger tid och avslappnade möjligheter till lite av varje som kanske inte hinns med när det inte finns så mycket mellanrum i livet.
Just nu är tanken att det mesta av kraften ska läggas på källarrenoveringen. Vi har varit duktiga hittills, och/men inte överansträngt oss. Det är väl föralldel inte heller meningen, men vi vill hinna komma igång ordentligt. (Så där så att jobbet liksom fortsätter av bara farten när terminen kommer igång igen, då när det blivit självklart att gå ner i källaren och jobba k´lite varje dag.)
Vad jag gör av mellanrummen? Jag penselmålar källartaket, just nu på andra varvet av tre. Jag läser lite här och löser lite korsord där. Jag bläddrar igenom gamla album för att bestämma och småningom beställa alla de där fotona jag borde ha klistrat in i barnens album de senaste elva resp. tretton åren. Jag funderar på en nyårshälsning till Korea. Jag bakar ibland. Planerar lite ibland. Fikar med min man och ibland med mina barn.
Kort sagt har jag det riktigt skönt!
onsdag 23 december 2009
Juletid - julefrid
Nu är det snart jul igen. Imorgon och några dagar till, för att vara exakt.
Och i år har jag rimmat på julklapparna!
Goda helger!
Och i år har jag rimmat på julklapparna!
Goda helger!
söndag 20 december 2009
Klappat och klart
Sådärja!
Julbreven är skickade (nja, inte de som ska gå med e-post än förstås), julklapparna inslagna, julgranen inköpt och monterad (lite pynt kvar åt barnen), åtminstone en del av huset städat, i princip alla nationella prov rättade (av dem jag har fått hittills) och det mesta av studierna avslutade (utom hemtentan så, som jag tar tag i mån-tis).
Inte illa pinkat när man sitter här med skägget i brevlådan!
(1) Vilket påminner mig om de första sidorna i Populärmusik från Vittula, det enda jag egentligen kommer ihåg av den där boken.
(2) När man som jag fortfarande är lite ostadig på benen, alltså.
Julbreven är skickade (nja, inte de som ska gå med e-post än förstås), julklapparna inslagna, julgranen inköpt och monterad (lite pynt kvar åt barnen), åtminstone en del av huset städat, i princip alla nationella prov rättade (av dem jag har fått hittills) och det mesta av studierna avslutade (utom hemtentan så, som jag tar tag i mån-tis).
Inte illa pinkat när man sitter här med skägget i brevlådan!
(1) Vilket påminner mig om de första sidorna i Populärmusik från Vittula, det enda jag egentligen kommer ihåg av den där boken.
(2) När man som jag fortfarande är lite ostadig på benen, alltså.
torsdag 17 december 2009
Skillnad
Tänk, vilken skillnad det blir i ljusförhållandena när det är snö på marken i jämförelse med när det inte är det!
tisdag 15 december 2009
Hjärtdjur
I söndags diskuterade bokcirkeln Herta Müllers Hjärtdjur. Vi var överens om att den är mer eller mindre obegriplig och inte var särskilt njutbar att läsa - iallafall inte i längden. Och inte är vi intresserade av att läsa något annat av henne heller.
Boken handlar om kampen för att överleva i en diktatur, en kamp som enligt baksidan skulle ske med språket, berättelserna och humorn. Det låter väldigt spännande, men tyvärr begrep vi inte särskilt mycket av det heller. Det var grått och trist och skitjobbigt - vilket vi ju vet att det är.
Vitsen med att läsa kan ju vara att man får en större eller djupare förståelse för fenomenet, men så var knappast fallet. November blev snarast ännu gråare, utan att upplysas av någon förståelse. (Och ärligt talat: Vi borde väl ändå kunna räknas till läsare som ligger en aning över flingpaketsnivån?!)
Men vetenskapsjournalisten jag hörde på radio kanske har rätt: Hur ska vi i detta sockervaddsland kunna förstå ett språk som smakar metall och som river hål i taggtrådsstängsel?
Å andra sidan är det tveksamt om det är värt att försöka. Jag tycker nog att Herta Müller lämnar mig i sticket, snarare än att (som någon hade sagt) "ha stort förtroende för läsaren".
Boken handlar om kampen för att överleva i en diktatur, en kamp som enligt baksidan skulle ske med språket, berättelserna och humorn. Det låter väldigt spännande, men tyvärr begrep vi inte särskilt mycket av det heller. Det var grått och trist och skitjobbigt - vilket vi ju vet att det är.
Vitsen med att läsa kan ju vara att man får en större eller djupare förståelse för fenomenet, men så var knappast fallet. November blev snarast ännu gråare, utan att upplysas av någon förståelse. (Och ärligt talat: Vi borde väl ändå kunna räknas till läsare som ligger en aning över flingpaketsnivån?!)
Men vetenskapsjournalisten jag hörde på radio kanske har rätt: Hur ska vi i detta sockervaddsland kunna förstå ett språk som smakar metall och som river hål i taggtrådsstängsel?
Å andra sidan är det tveksamt om det är värt att försöka. Jag tycker nog att Herta Müller lämnar mig i sticket, snarare än att (som någon hade sagt) "ha stort förtroende för läsaren".
måndag 14 december 2009
Decemberblandning
Tillbaka på banan och i selen. Julbrevet ska korrekturläsas och klapparna få snöre, men sedan är det nästan klart.
Trevlig Göteborgshelg där man hann se barnen i ögonen och prata med varann, utan avbrott av datorer och telefonsignaler, har vi hunnit och orkat också.
Och förhoppningsvis ramlar det in två offerter på helrenovering av tak, dvs utbyte av råspont, underlagspapp, läkt, tegelpannor, skorstensinfästningar, avvattningssytem och delvis ruttet innertak. Pust!
Trevlig Göteborgshelg där man hann se barnen i ögonen och prata med varann, utan avbrott av datorer och telefonsignaler, har vi hunnit och orkat också.
Och förhoppningsvis ramlar det in två offerter på helrenovering av tak, dvs utbyte av råspont, underlagspapp, läkt, tegelpannor, skorstensinfästningar, avvattningssytem och delvis ruttet innertak. Pust!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)