Har just varit på en intervju om samarbetet skola-föräldrar. Skolorna i området har beställt en undersökning om vad föräldrarna tycker och vill, så när jag blev tillfrågad sa jag naturligtvis ja. Min grundprincip är att stödja all forskning. Dessutom ville jag gärna tala om att jag tycker
1) att skolan ska sköta sitt jobb och jag som förälder mitt - vilket INTE är att utveckla skolan eller att lösa skolans problem. (Jag varken vill eller kan - eller ska.)
2) att det inte behövs en massa råd och representanter så länge barnen mår bra, jag får den information jag efterfrågar samt känner att jag blir lyssnad på de gånger jag har något att säga.
3) att jag inte är intresserad av att gå på möten som inte innehåller något mer än vad jag hade kunnat läsa innantill i ett brev. (Då tillbringar jag hellre tiden med barnen, istället för att lite luddigt tala om dem.)
4) att skolan i området nuförtiden fungerar utmärkt. (Jag har inte på länge märkt av några anpassningsproblem från lärare när alla elever inte går att passa in i mallen för vad som anses "normalt". Istället kan de se till var och en - och uppmuntra utifrån det!)
5) att skolan i vårt område är duktig på att tala om vad de vill göra och varför de vill göra det - och dessutom verkar lärarna tro på och trivas med att göra det!
6) att en bra rektor ser till att punkt 4 och 5 fungerar. Sätt ner foten i pedagogiska frågor - och stå för det! Och se till så att alla medarbetare är med på tåget.
Ja, det var väl ungefär det jag sa. Nu ska bullarna ut ur ugnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar