Har haft en härlig helg i den gamla stugan som luktar gott av sommar och upptäckter och farmor. Nu har jag varit där under så många år även i vuxen ålder att doften också betyder familjeledighet och kroppsarbete och fler trevligheter tillsammans.
Ändå kan jag inte beskriva den, lukten. Det finns så besynnerligt få ord för att berätta vad luktsinnet förnimmer. Egentligen är det väldigt konstigt, för vi känner ju igen dem så väl - dofterna, lukterna, stankerna... Vi vet när det luktar hemma, när det luktar fara, när det luktar gott och när det luktar illa. Sonen kan till exempel sniffa på en kvarglömd tröja i hallen och tala om vilken kompis som har glömt den.
Jag får rekommendera en bok som fascinerade mig, inte bara för den surrealistiska och lite otäcka handlingen. Framförallt är det beskrivningen av dofterna som fascinerar. Huvudpersonen har nämligen ett oerhört finjusterat luktsinne. Så prova Patrik Süskinds Parfymen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar