Bokbyte

Tillbaka på banan och nätet tänkte jag skriva lite om den här idén med att byta böcker. Det är ju en väldigt trevlig idé att byta böcker med folk, men jag har upptäckt ett stort problem med det. Jag vill behålla de böcker jag tycker om. Och de andra kan man väl inte byta bort...?!

Till exempel
- De böcker som bokcirkeln ratat, som den senaste: Sandbergs Ta itu

- Några moderna svenska kvinnliga deckarförfattare som jag köpte en sommar för några år sedan. Dem byter jag gärna bort, eftersom de var helt okej men inte mer - för mig. (Tacka vet jag Agatha Christie, Maria Lang, Ellis Peters och Dorothy Sayers. Dem läser jag om vid behov istället.)

- I födelsedagspresent och julklapp fick jag av svärmor de två böckerna om Ökenblomman av Waris Dirie. Jag har inget emot min svärmor, men sådana där "sanna" böcker är oftast ganska ointressanta så... Jag tänker faktiskt inte läsa dem i sin helhet. (Läste början på den första för några år sedan när jag fick någonslags specialutgåva på bokmässan.)

- Några böcker av Liza Marklund. Jag har inte läst dem och har ingen större lust att göra det heller.

- Och så har jag ju Dan Browns två romaner, förstås. Änglar och demoner, som snart kommer på film, var mer intressant att läsa än DaVincikoden. Jag känner däremot inget som helst behov vare sig av att läsa om dem eller att se filmerna. De springer ju hela tiden. Till och med när man läste dem blev man anfådd.

(Varför jag inte kommit ut på nätet? Vi skulle uppdatera vårt bredband - och Glocalnet gjorde det för ovanlighetens skull på stubinen. Men så dröjde det några dagar innan det nya, modernare modemet kom...)

Miss Marple-rus

Har den senaste tiden läst en massa noveller med miss Marple i huvudrollen. Denna diskreta och oväntade men geniala "deckare" gillar jag skarpt. Hon bryr sig om både stort och smått. Hon är intresserad av och tycker om människorna, men har inga illusioner om dem/oss. Vilken karaktär hon skapade, Agatha Christie!

Emellanåt läser jag igenom alla hennes böcker, inklusive dem med Poirot i huvudrollen. Senaste gången jag var i England (det var nog när vi firade femtonårig bröllopsdag, dvs för tre år sedan!) hittade jag dock en volym med alla noveller om miss Marple samlade. Jag hade kanske inga stora förhoppningar, så den har faktiskt blivit stående i bokhyllan.. Men NU har jag läst och njutit. Mmm.

Hemma...snuva...

Hemma igen. Har haft det bra, men kom hem med en förkylning. Dagen ägnad åt alla himla mail i lådan samt en irriterad arbetsförmedlare som inte fick tag i mig i onsdags.

Men hallå! Jag är väl inte livegen bara för att jag är arbetslös?!! (Och nej, jag tänker naturligtvis inte ta ut någon a-kassa för de dagar jag reste bort. "Förhindrad" är den lilla ruta jag kryssar i.)

Nu har jag försökt begripa den minimala mängd av information som han lyckades få ur sig (det engelska företagsnamnet gick mig tyvärr förbi fast jag frågade om), ringt numret jag fick och talat om att jag finns, erkänt att jag inte ens visste vad företaget hette, kollat hemsidan som hon bad mig (bedrövligt många korrektur- och språkfel!) samt skickat in mitt CV och mina försäkringar om att jag visst är intresserad av att jobba hos henne (med vad det nu är för typ av "administration").

Passade också på att tala om att jag gärna hjälper henne att göra hemsidan ännu bättre, med baktanken att anfall är bästa försvar liksom. Iallafall hos en driftig affärskvinna - hoppas jag.

Gå i kloster

"Ju mer du garvar, desto mer garvad blir du"
står det i boken Diagnos: Duktig (Sjögren & Ernsjöö Rappe) som jag just läst ut.


Och det är ju både sant och befriande.


Nu ska jag gå i kloster några dagar och inte vara ett dugg uppkopplad.

Vilket påminner mig om sista lektionen med engelsmännen i fredags. När jag berättade att jag ska göra vad Hamlet sa till Ofelia - Get thee into a nunnery! - så undrade de förvånat om jag sett den. Hmm. Ja. Både på scenen och på film. Och läst. Vad tror de egentligen om utbildningen i Sverige? Särskilt med tanke på mina 60 poäng i litteratur.

(Nej, jag vet inte riktigt vad tre terminer motsvarar i högskolepoäng...90 hp troligen.)

Skavlan

Jag tittar inte mycket på tv. De flesta dagar ser jag ingenting (nej, inte ens nyheter!), men fredag- eller lördagkväll kan det tänkas att jag slappnar av framför På spåret, Så ska det låta (som blivit lite mer uthärdligt igen efter att vi struntat i det i en omgång eller två) eller som nu melodifestivalen med barnen. Och periodvis får jag för mig att titta på skidskytte eller friidrott en dag eller två.

Jag orkar helt enkelt inte med tv i någon större utsträckning. Varenda nyhetsprogram har övergått till någon slags fejkade debatter/fördjupningar där aldrig någon får prata klart. Och soffprogrammen somnar jag av, eventuellt strax efter att jag konstaterat att ingen fick säga något viktigt där heller. Och dokusåporna eller vad det heter - inbegripet Let´s dance o.likn. program - håller mig definitivt inte kvar framför tv:n. Dessutom har jag aldrig riktigt förstått varför man ska titta på när någon lagar mat.

Nej, jag vilar mig med att läsa böcker eller blogga eller renovera huset.

Ändå har jag ramlat in i Fredrik Skavlans pratprogram på fredagkvällarna de senaste veckorna. (Efter På spåret, liksom.) Jag har nog inte sett alla, men de senaste tre/fyra har varit riktigt intressanta. På något sätt får den här genomtrevlige norrmannen, med busglimten i ögat och sin osannolika blandning av gäster, faktiskt något sagt. Det är definitivt inte vad man eventuellt förväntade sig (möjligen med undantag av själva intervjubiten med Lisa Marklund, som konstigt nog var ointressant och förutsägbar), men det blir alltid mer än bara yta. Och det är väldigt, väldigt ovanligt idag.

Tycker jag.

Första boklistan

I bokcirkeln jag är med i har vi läst och diskuterat 32 st böcker sedan vi började i augusti 2005 - och jag är hemskt tacksam att jag får vara med i den här samlingen kloka kvinnor. Jag måste verkligen få rekommendera idén. Det är roligt och givande att läsa böcker samtidigt som andra trevliga människor gör det, så att man sedan kan diskutera dem!

Som jag säkert har skrivit förut: En bok är inte färdigläst förrän man har pratat om den med någon. Ett uttryck som någon annan klok människa har hittat på , men som verkligen stämmer.

Jag för bok (!) över vilka böcker vi läser, även om jag inte utvecklat det till någon läsdagbok. Oftast kommer man ju faktiskt ihåg vad man har läst ändå, iallafall den allmänna känslan av vad man tyckte. Och iallafall om boken - eller diskussionen - gjorde något intryck på en. (Det är väl bäst att tillägga att jag kan ha varit med i en givande diskussion även om jag inte kommer ihåg så mycket av den tre år senare. )

Så jag tänkte förfalla till det som alla tidningar ägnar sig åt hela tiden - att göra listor av olika slag. Ibland är det föralldel ett otyg, men ibland kan det också säga en hel del. (Vi får väl se vilken av varianterna som kommer att gälla mig!) Här kommer därför den första rubriken:

Böcker (i en serie) som jag inte vill läsa fortsättningen på
Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson
Alberte och Jakob av Cora Sandel
Din tjänare hör och Vredens barn av Sara Lidman (ej bokcirkeln)

Mötestrött

Pust. Styrelsemötena med samfällighetsföreningen tar ganska mycket krafter i anspråk. De är oftast ganska trevliga tillställningar, även om de börjat dra ut på tiden, men jag blir lite trött på min egen röst. Därför blir jag glad när de andra pratar också. Men det är svårt att veta ibland hur länge det är rimligt att låta folk prata.

Problemet är att vi emellanåt, som jag upplever det, säger samma saker om och om igen utan att komma någonstans. Frågan är om vi är för artiga mot varann (eller jag som ordförande för mesig i min ledning) eller om det kan bero på att vi inte blir tillräckligt konkreta. Samtidigt tycker jag att det vore trevligt om någon annan än jag kunde komma med konkreta förslag någon gång...

Men nu väntar jag inte längre. Nästa gång ska jag vara konkret så det sticks, så att vi bestämmer något. Och förhoppningsvis har jag hunnit tänka färdigt i så god tid att alla kan få del av förslagen innan - och för skams skull åtminstone måste låtsas att de har förberett sig.