Har just varit på konsert i en gammal rosa kyrka på landet, femton minuters cykelväg härifrån. Församlingens organist spelade piano och orgel, hans dotter spelade oboe. Båda är oerhört duktiga.
Jag blev alldeles LYCKLIG - så där så att jag nästan började gråta av det. Särskilt av improvisationerna över några olika psalmer.
Det är svårt att göra något som ingen annan har gjort förut och samtidigt undvika att förstöra psalmen och dess "själ". (För att inte tala om hur svårt det är att spela jazz på orgel!) Men detta var mycket bra.
Det kunde gärna ha ösregnat på hemvägen. Jag hade cyklat glatt leende ändå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar