Vissa böcker har jag faktiskt inte klarat av att ta mig igenom. Sagan om ringen av Tolkien tycker jag exempelvis är skittråkig att läsa. Jag har försökt en tre-fyra gånger genom åren, men konstaterar efter 50-100-150 sidor att nej... Nu får det räcka. Efter att ha sett filmerna (där det definitivt inte fanns några döda sträckor) har jag iallafall ett lite bättre hum om vad de handlar om.
Fogelströms Mina drömmars stad mfl har också ett sådant tuggmotstånd för mig att jag faktiskt inte har tyckt att det är värt jobbet. Jag har dock just beställt den första i serien som talbok, så får vi se om det går lättare. (Alla andra i bokcirkeln har ju läst dem, så där får jag ingen draghjälp heller.)
Faktum är dock att jag på senare år har börjat lära mig konsten - eller kanske snarare tagit mig rätten - att utan dåligt samvete låta bli att läsa färdigt böcker som inte tilltalar mig. Det tog några år innan jag kom dit med sinnesron i behåll. Dock finns det ju böcker som är roligt att ha läst, iallafall när man får möjlighet att diskutera dem med goda vänner och bokläsare. Därför kommer här en lista på böcker jag aldrig skulle brytt mig om att ta mig igenom ensam:
Dorés bibel av Torgny Lindgren
En gränslös kärlekshistoria av Aino Trosell
Magistern av Frank McCourt
Istanbul av Orhan Pamuk
Maken av Gun-Britt Sundström
Mödrar och söner av Theodor Kallifatides
En berättelse om kärlek och mörker av Amos Oz
Alberte och Jakob av Cora Sandel
Stridens skönhet och sorg av Peter Englund
Detta innebär inte nödvändigtvis att jag inte kan rekommendera dem, utan att jag när det begav sig tyckte att de var meningslösa, tråkiga, omständliga, ointressanta, träiga och/eller alltför depressiva för att jag skulle få ut tillräckligt mycket av läsningen. Det efterföljande samtalet var däremot givande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar